En obehaglig distans, en konstig känsla nånstans. Det känns tomt eller hur?

Ja hörni. Mitt humör är väl inte direkt på topp. Jag blir lite trött på en person som itne ritkigt förstår vilken stor inteverkan hen har på mitt humör. Och utöver detta så känns det som att jag inte riktigt kommer någonstans i livet. Hela min livs- och utvecklingskurva har börjat stagnera och det gör mig ordentligt besviken. Jag behöver utmaningar och nya upplevelser. Med andra ord vill jag mest bara börja plugga igen. Men det får vi vänta med ett tag till..
 
På tal om att plugga så träffade jag idag högsta chefen för NCC Roads i alla NCC:s länder och han tyckte att det var en riktigt bra idé att jag tänkt plugga Samhällsbyggnad så jag har redan halva inne där. Sen att han också ville att jag skulle bli klar med utbildningen på två år bara för att ersätta honom när han går i pension var väl en annan femma. Skämt å sido så är det perfekt för mig att ha det jobbet som jag har idag. Min mamma känner i princip hela kontoret vilket innebär att hon känner i princip alla de viktiga personerna på NCC (vi sitter ju på huvudkontoret). Jag tänker inte direkt ge upp NCC i första taget.
 
 
Idag har jag äntligen bokat klipptid, på torsdag bli det ljusare slingor och toppning för en fräsch blond frisyr. Nej, nu ska jag snart göra mig i ordning för att röra mig mot Täby Racketcenter, jag och Lingan ska spela badminton. Vi hörs!

Comments

Comment the post here:

Name:
Remember me?

E-mail: (publiceras ej)

URL:

Comment:

Trackback